Seriösa grejer, vet du.

I åttan var det en kille på min skola som tog självmord. Hela skolan var uppskakad även fast jag inte kände killen, blev jag ändå påverkad. Det var precis som det beskrivs i boken. Chocken, rykten, tårar från dem som inte verkade bry sig när han levde, talen, psykologer i skolan. Men veckan efter var allting glömt. Han dog inte på skolan, som killen gjorde i boken dock. Rykten gick runt i skolan om hur han gjorde det och varför. Vi var ju unga i åttan, men man borde ha respekterat honom och hans familj genom att låta det var deras business och ingen annans.

I boken höll en tjej som hette Ida ett tal om Elias, han som dog, även fast hon hade varit dum med honom när han levde. En av Elias riktiga kompisar blev då förbannad och attackerade henne, vilket jag fullt förstår. En person som Ida är ingenting att ha, förmodligen en med väldigt lågt självförtroende och lite sympati för någon annan än sig själv.